Först måste jag säga att det var lite svårt att få perspektiv på artikeln då många av exemplena var utländska som jag själv inte var bekant med. Men annars tog artikeln upp många bra och olika vinklar på vad Web 2.0 är för något.

För mig är Web 2.0 en förbättring av äldre tekniker. Det skriver även O’Reilly att Web 2.0 är egentligen inget nytt utan en hoppsättning av gamla tekniker och hur man använder dessa äldre tekniker i ett nytt seende.

Mycket av artikeln handlar om data och databaser. Detta är mycket viktigt i dagens webbsidor. Jag själv som håller på lite med detta och kollar runt på diverse sidor med Open Source-koder har märkt att många kräver databaser. Men detta är oftast en bra och rätt enkel lösning på något som skulle vara svårt att göra utan en databas. Databaser har börjat ses genom ett nytt seende och har en större funktion idag och som jag sa tidigare så är det en viktigt del i hanteringen av en webbsida.

Google tas upp i artikeln och Google har blivit mer än bara en sökmotor och jag själv använder många utav dess tjänster då det är skönt att ha allt på samma ställe. Jag använder Google dagligen till allt möjligt och skulle ha svårt att klara mig utan dess funktioner.

Jag har precis avslutat mitt examensarbete om interaktivt berättande och hur man kan applicera detta på en webbsida för att öka delaktigheten hos användaren. Jag vet inte riktigt om det faller under Web 2.0 men enligt mig så har det många likheter.
Jag kan som sagt dra många jämförelser mellan mitt arbete och O’Reilly’s text då han skriver att Web 2.0 handlar om delaktighet och inte om publicering. Det har blivit allt viktigare attt användaren deltar i en webbsidas innehåll och för mig är detta framtiden för webben.
Det behövs egentligen ganska lite för att en användare ska kunna delta i en webbsida. Det räcker med att t ex betygsätta en bok med bara ett klick på en stjärna. Detta gör användaren delaktig och dess åsikt blir mer betydelsefull. Detta är en del av Web 2.0. Användarens åsikt har blivit mera viktig istället för att man publicera en sida med enbart information. Det ger visserligen en del av till världen men om man hade låtit användaren ha tillgång till texten så kunde denna dela med sig av sina erfarenheter och åsikter kring ämnet. Det handlar om att kunna lita mer på användaren och ge denna mer kontrolll över innehållet.

– Jonna Tärneberg

Länk till artikeln: O’Reilly