Inledning

I denna rapport avser jag att ta upp vad öppen källkod innebär och mina egna reflektioner över hur öppen källkod har påverkat världen och min egen användning av öppen källkod.

Öppen källkod har blivit allt mer uppmärksammat runt om i världen och det är framför allt mindre företag som tar till användningen av dessa fria program. Men inom en snar framtid kommer nog de stora företagen som Microsoft och IBM tvingas följa framtiden som innebär att programvaror står som öppen källkod.
Sverige ligger långt bakom andra länder i Europa när det gäller att använda sig av fria program. Det finns fortfarande de som har sina misstankar kring att öppen källkod betyder mindre säkerhet och svår att hantera.

Vad är öppen källkod?

Öppen källkod betyder som de flesta skriver på susning.nu och Wikipedia att användarna av programmet får tillgång till källkoden och kan uppdatera, ändra och även dela ut koden vidare till andra dock måste man göra sina egna ändringar tillgängliga för andra användare för att de ska klassas som öppen källkod. Men öppen källkod innebär mycket mer. Eric Raymond och Bruce Perens som grundade begreppet ”öppen källkod” valde att skriva en mer utformlig definition kring vad det menas med att man gör ett program till öppen källkod.

1. Först och främst får inte licensen hindra någon användare från att föra en del utav koden vidare antingen via att sälja den eller ge bort till andra.
2. Andra är att källkoden måste följa med programmet både som källkodsform och som komplierad form. Källkoden måste finnas tillgänglig via Internet om denna inte följer programmet och den ska vara gratis vid nedladdning.
3. En annan punkt skriver om att licensen måste godkänna att användare kan ändra källkoden och att denna kan föras vidare under samma villkor som originalet.
4. Man kan få begränsa källkoden men då måste licensen tillåta att man delar ut originalfilerna till programmet. Det ska vara tillåtet att dela ut modifierad kod tillsammans med originalkoden. Licensen kan dock kräva att man ska härleda till ett annat namn eller versionsnummer ifall man ändrar på originalkoden till en nyare version.
5. Licensen får inte kränka någon person eller grupp av personer.
6. Även kränkning av en del branscher är inte heller tillåten. Detta gäller att man inte får förbjuda användningen av programmet inom en viss bransch.
7. Rättigheterna som programmet går efter måste alltid följa med till dem som använder sig av programmet.
8. Rättigheterna får inte vara beroende av att programmet tillhör någon annan särskild distribution. Om de skiljs åt ska dock alla programvaror vara under samma rättigheter som originalet.
9. Licensen kan inte tillåta att annan källkod tillsammans med den originalkoden ligger under samma licens. Med andra ord licensen kan inte kräva att all annan programvara i paketet ska kunna ligga under Öppen källkod.
10. Inga bestämmelser får grundas på individuell teknik eller gränssnitt.

Exempel på öppen källkod är program som Skype, MySQL och Firefox. Även Google ligger som öppen källkod där vem som helst kan få använda sig av koden till att antingen förbättra den eller bygga om den till sina egna behov. Gimp är ett öppen källkod grafikprogram som många använder sig av istället för Adobes Photoshop. Det har samma funktioner som Photoshop men skillnaden är att Gimp är gratis.
Man kan även ersätta sitt Officepaket som ofta följer till en PC med OpenOffice som är ett gratis officeprogram men allt man kan tänkas behöva.

Dock finns det för- och nackdelar med öppen källkod. Tidningen Computer Sweden tar upp 5 möjligheter och fallgropar när det gäller öppen källkod.

+ Ingen licenshantering
+ Minskat beroende av en produkt eller leverantör
+ Sänkta totala kostnader
+ Frihet att förändra/förbättra koden
+ Bra utfyllnad av öppna standarder

– Utbildningskostnader
– Kan kräva ett omfattande migrationsarbete
– Kan vara svårt att hitta rätt produkt
– Lätt att satsa på fel program/lösning

Öppen källkod = Fri programvara?
Nej, öppen källkod är inte detsamma som fri programvara dock skrivs det på susning.nu att öppen källkod är ett annat namn för fri programvara. Men detta är fel för fri programvara betyder dels att programvaran är fri men inom vissa begränsningar. För att en programvara ska kallas öppen källkod måste den följa de regler som jag beskrev ovan.
Fri programvara ligger under olika politiska bestämelser än vad öppen källkod. Fri programvara är främst ihopkopplat med FSF (Free Software Foundation) eftersom de skapade begreppet på 80-talet. Men det finns de programmerare som inte vill kopplas till FSF på grund av deras politiska tal kring fri programvara. Därför har öppen källkod missbrukas som betydelser under många år men det har blivit bättre på senare tid.
Dock finns det liknelser mellan öppen källkod och fri programvara. Detta är GNU General Public License, även förkortat som GPL, som ofta följer med en programvara när denna distribueras mellan personer. GNU är ett projekt som startades av Richard M. Stallman. Med hjälp av de bestämmelser som finns inom GPL hoppas han kunna utrota sluten programvara och istället låta utvecklingen kring öppen källkod bredas.

Bakgrund av öppen källkod

Det finns inget speciellt datum för när öppen källkod kom till men det pratades om öppen källkod på en sektion 1998 i Kalifornien och begreppet blev mycket mer än vad det var tänkt som från början. De som grundade begreppet var Eric Raymond och Bruce Perens som senare grundare Open Source Initiative. Efter att begreppet öppen källkod presenterats för allmänheten började OSI grundas och även detta under 1998. Det fortsatte till att de skapade the Open source definition som jag nämnde i förra kapitlet. Målet som OSI hade var att bygga upp en öppen källkod community[1] och kunna utveckla öppen källkod genom denna community.

Trots att öppen källkod har funnits i snart 10 år så har det inte riktigt slagit igenom. Dock har det slagit mer igenom i andra länder i Europa än i Sverige. Från en artikel tidningen Ny teknik så skrivs det att om hur öppen källkod ska slå igenom i Sverige. Mats Östling, it-strateg på Sveriges Kommuner och Landsting, tror att genombrottet är nära. Han säger att det fortfarande finns en negativ bild kring öppen källkod då de flesta ser en ensam programmerare i hemmet sitta och knoppa ihop en lösning som inte är särskilt säker och som inte är användbar för andra. Men allt fler kommuner har börjat använda sig av öppen källkod och Mats Östling uppmuntrar flera att använda sig av öppen källkod. Exempel på företag som använder sig av öppen källkod är Rikspolisstyrelsen och SJ.
Från en artikel från realtid.se intervjuas Marc Fleury som är grundare av JBoss och han är för öppen källkod då det är gratis och mindre företag får större chans att slå sig fram i branschen.
Att det är gratis betyder mycket och det lockar flera kunder.
Andres Liling tror att svenskar har blivit mer vana vid programvaror som redan finns på plats automatiskt utan att man behöver göra något. Detta gör att fler inte vill eller orkar ta upp ett program som är skrivet som öppen källkod.

Sammanfattning

Om jag ser ur mitt egna perspektiv så är öppen källkod något mycket bra och positivt. Jag själv har använt mig av programvaror som är skrivna som öppen källkod och ser det bara som positivt då jag själv har mera kontroll över programmet och mina inställningar.
Jag sitter ofta på sidorna SourceForge.net och hotscripts.com för att hitta mina egna program som jag sedan själv kan tillämpa efter mina egna behov eller till andra som behöver dem.
Jag använder mig främst av Firefox då denna är mycket bättre än Microsofts Internet Explorer som ofta ställer till det när man ska designa en webbsida eller programmera program. Man måste ofta göra en speciell lösning för Explorer vilket är synd. Genom att använda sig mer av öppen källkod kan man tvinga ner de stora företagen som Microsoft till att förbättra sin program och att göra även dem tillgänglig för användarna.

Jag tycker det är synd att fler inte använder sig av öppen källkod då detta är säkert och ofta mycket bra kodat. Och att det görs gratis och att andra få tillgång till det ser jag enbart som ett plus då det leder till förbättringar oftare istället för ett program som man får betala för att uppgradera.
Jag tycker man ser mera till kundens behov om man använder sig av en öppen källkod istället för en stängd källkod då detta ofta kan leda till problem som blir svåra att lösa och man måste oftast återvända till företaget som byggde koden.

Om jag återkommer till för- och nackdelarna med öppen källkod så kan jag hålla med både för- och nackdelarna. Nackdelarna som att det är svårt att hitta rätt program har jag redan stött på när jag har arbetat med att hitta en CMS[2]-lösning åt ett företag. Det tar lång tid att hitta något bra och som inte kräver för mycket av en vanlig användare. Dock är de program man laddar ner bra men de passar kanske inte för problemet man vill lösa. Och även kostnaderna för att utbildningen är också en nackdel. Men man kan även lära sig på egen hand vilket i så fall inte skapar några kostnader, enbart tid och lust.

Källor

Uppslagsverk
Öppen källkod (2007-06-20), susning.nu.
Hämtad 2007-12-22 från http://susning.nu/%D6ppen_k%E4llkod

Öppen källkod (2007-10-25), Wikipedia.
Hämtad 2007-12-22 från http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ppen_k%C3%A4llkod

GPL (2004-01-25), susning.nu.
Hämtad 2007-12-22 från http://susning.nu/GPL

Officiell hemsida
Coar, K. (2006-07-24), The Open Source Definition (Annotated), Open source initiative.
Hämtad 2007-12-22 från http://www.opensource.org/osd.html

Gnuheter (2005-09-10), Open Source-definitionen.
Hämtad 2007-12-22 från http://www.gnuheter.com/osd.php

Dataföreningen i Sverige, Öppen källkod – ett närverk för kompetensutveckling, debatt, opinionsbildning kring Open Source.
Hämtad 2007-12-22 från http://www.dfs.se/kretsar/sthlm/natverken/opensource/

Elektronisk tidskriftsartikel
Edenholm, Y. (2007-05-23), ”Så ska öppen källkod slå igenom”. NyTeknik.
Hämtad 2007-12-22 från http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article44116.ece´

Arvidsson, H. (2006-08-28), ”Han tror på tronskifte – öppen källkod tar över”. Computer Sweden.
Hämtad 2007-12-22 från http://computersweden.idg.se/2.2683/1.73275

Edenholm, Y. (2006-02-27), ”Öppen källkod slår igenom i år”. Realtid.se
Hämtad 2007-12-22 från
http://www.realtid.se/ArticlePages/200602/24/20060224131654_Realtid670/20060224131654_Realtid670.dbp.asp

---

[1] Community = gemensamt umgänge på Internet, ett forum där personer kan samlas för att diskutera om ett speciellt intresse, t ex öppen källkod.
[2] CMS = Content Management System, (sve. Innehållshanteringssystem)